Det finns inga ord...

LAILA TOV, YERUSHALAYIM - TODA RABA!!!

Shabbat shalom för sista gången

klockan är 16.01 och shabbat-signalen ljuder i Jerusalem. Jag älskar den signalen och allt vad den för med sig och jag ska verkligen försöka njuta nu. Jag har inte mycket att säga - det virvlar av tankar i huvudet och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Så istället försöker jag koncentrera mig på fakta - den nya volontären har kommit och behöver läras upp. Väskan måste packas (vilket är en fysisk omöjlighet, jag kommer ALDRIG att få ner allt i en enda väska!) och alla lösa trådar måste knytas ihop.

Men imorgon är det shabbat och jag ska gå i synagogan med Channa. Lär bli intressant! :) Nu ska jag hem och läsa klart Pride and prejudice på engelska. Det är Lindas bok och hon far hem i morgon medan jag är borta, så jag lär ha att göra i kväll.

Jag önskar er en trevlig helg! Sköt om er!

Oi maamme Suomi...

Shabbat shalom vänner!

Det är shabbat, solen skiner, jag sitter i topp i parken och solar och bloggar och livet leker. Jag måste bara visa er en bild från Tel Aviv, som jag besökte i torsdags. Om ni minns hur extremt illa jag tyckte om Haifa så kan raka motsatsen sägas om Tel Aviv, det var en absolut underbar stad. Ni som gärna vill åka till södern, men ibland tycker att kulturlivet är lite snålt tilltaget på dylika ställen kan med fördel sikta in er på Tel Aviv nästa gång. Nu i december njöt jag av 28 gradig värme, långa vita sandstränder och tjusiga hotell längs med stranden. Det påminde ganska mycket om Miami (inte för att jag besökt staden, men sett bilder har man ju gjort) och var både spännande och avslappnande på samma gång. Mycket, mycket tjusigt!

I kväll ska det firas självständighetsdag. Även om jag missar min stora idol Tarja på TV så ska det firas ordentligt. Vi ska ordna stor fest, med champagne och kakor och färska jordgubbar (en av fördelarna med att bo i mellan östern - färska jordgubbar året om!), och jag ska känna mig så fosterländsk att det gör ont! Jag har egenhändigt fixat ett blåvitt ljus som ska lysa i fönstret klockan 18 och framåt. Vissa traditioner rubbar man bara inte på! Nu får vi bara hoppas att jag inte eldar upp gardinerna... ;)

Jag önskar er en fortsatt trevlig helg. I morgon ska jag på min troligen sista upptäcktsfärd i Gamla Stan, återkommer till det senare!

Sköt om er!

The attack of the two adventsfreaks...

Shalom!

Oi oi oi, ni skulle ha varit med igår... :) Det pysslades och donades som aldrig förr, vi bakade en kaka som måste ätas med sked ur skål (helt normalt för mig, men ovant för tyskan som ansåg att det var min dåliga kökskarma som var orsaken till misslyckandet - mycket möjligt!). Sen tillverkade vi en egen Chanukka-ljusstake och tog den med oss upp på Lindas rum för att pyssla vidare till tonerna av julmusik och i skenet av levande ljus. Allt gick så bra och vi hade det så mysigt - ända tills vi tyckte att nu börjar lågan från Chanukka-staken vara lite väl stark... Kan eventuellt bero på att hela bordsduken brann... (Se bild 1 och 2 som bevis). Som tur är lyckades vi rädda bordet från skador så vi hoppas att chefen ska vara på gott humör i morgon när vi berättar den glada nyheten.

"Tänk på nåt trevligt..."

Nu ska här skypas med hela tjocka släkten - trevlig första advent på er!

Sköt om er!

Adventsfreak

Shalom!

Det är lilla jul idag, vilket varje år markerar början på min absoluta favorittid. Jag är beroende av levande ljus, julstjärnor och allt smått o gott som hör jultiden till och man blir ju bara så lycklig av allt det glittrande och vackra. Genom åren har vi många gånger fört diskussioner om hur det skulle kännas att fira jul under palmträd, utan snö och utan allt det som vi anser att hör jultiden till. I år får jag nästan reda på det (visserligen är jag tack och lov hemma i tid till julen, men så gott som hela adventstiden firas under palmer och utan snö). Ska bli intressant...

Dock konstaterade jag med glädje att den tyska praktikanten är precis lika adventsgalen som jag. Och inte nog med det, hon är dessutom "pysseltypen" (ni vet, människor som hittar en garnstump och lite kartongpapper och 15 minuter senare har de förvandlat skräpet till något oerhört vackert och uppiggande. Kort sagt, hon är en sån människa som jag skulle önska att jag var, men för mig är en garnstump alltid bara en garnstump...). Hon har redan hunnit tillverka en adventsljusstake av olivkvistar och ikväll ska hon lära mig baka tyska julkakor. Hennes mp3-spelare är laddad med julmusik av varierande slag och hon hade t o m med sig dukar och dekorationer hemifrån. Så jag tror att detta kan bli en spännande och mysig adventstid i alla fall! I morgon innan vi far till King of Kings ska vi dammsuga stan i jakt på små, billiga prylar som kan förvandlas till juldekorationer. Visserligen får vi inte pynta huset, men våra rum får vi göra vad vi vill med, så jag tror att vi kommer att leva i ett hav av julpynt de kommande 3 veckorna! :)

I övrigt kan jag meddela att chefen tröttnade på vårt hostande och vi har nu arbetsförbud fram till åtminstone måndag, med möjlighet till förlängning. Hon påstod att även om vår arbetsmoral var imponerande hade hon ingen lust att ha vår evighetsförkylning på sitt samvete och dök upp med tepåsar, chokladkaka och piller av alla former och färger för att få oss på bättringsvägen igen. Hur sött är inte det? Och chokladkakan var himmelsk kan jag bara meddela!!! :D

Det för denna gången! Jag ska dra mig tillbaka till min säng, titta på The Covenant på DVD och bara njuta av shabbatstillheten. Jag önskar er alla en ytterst trevlig lilla jul och njut av den tid som kommer!!!

Sköt om er!

Lyssna noga nu...

Bästa vänner,

om ni så inte har lyssnat på ett enda råd jag givit tidigare, så lyssna på detta: FAR ALDRIG TILL HAIFA!!! Inte nog med att staden är hemsk (den är för liten för att vara spännande, men för stor för att vara gullig, det går knarkare omkring överallt och risken för att bli rånad och misshandlad är större än i New York - misstänker jag...) man blir dessutom dödligt sjuk där. Det är sant. Därav det långa blogguppehållet. Jag är fortfarande dödligt sjuk, men eftersom jag är en fin mänska bloggar jag ändå.

Det första som mötte mig när jag steg av bussen i Haifa var en hagelstorm av sällan skådat like. Jag kan inte för mitt liv begripa hur det kan hagla när det är 26 grader varmt, men tydligen är det fullt möjligt... Så resten av dagen gick jag omkring i blöta skor (därav flunssan) och längtade hem till Jerusalem. Jag har aldrig varit så glad att komma "hem" som då!!! Och jag behöver väl knappast säga att samtliga åldringar med ett självbelåtet flin säger "We told you so" 17 gånger om dan... :) Men detta kommer från personer som sitter med stickad mössa på sig i 24 graders värme, så man får ta allt med en nypa salt! :D

Så för att bevisa detta lägger jag upp en suddig och fruktansvärt dålig bild på ett haifanesiskt hagel (säg inget Lina, det ÄR ett ord!), jag är säker på att det är precis vad ni behöver hemma i Finland. :) Som bonus får ni en bild på systrarna Knas i judiska kvarteret i gamla stan!

Här i Jerusalem har vi fått en praktikant från Tyskland som ska vara min personliga slav i 3 veckor. Kunde vara värre... :) Hon är dessutom väldigt trevlig, så jag klagar inte! Den här dagen har spenderats åt att beskärma mig över hur sjuk jag är, förlora i domino till åldringarnas stora förtjusning och släpa hem 7 ton livsmedel och 5 tomlådor från supermarketen. Det låter kanske inte farligt, men försök göra det i buss i rusningstrafik och ni ändrar åsikt! :)

Så trots allt så är livet här fortfarande härligt. Kanske speciellt så eftersom jag snart bara har 3 veckor kvar. Man får ta det bra med det dåliga och vice versa.

Sköt om er och drick varmt (stark warm som min favvofabbo säger åt mig).

Dryyyyft

Shalom vänner!

Nu har systrarna ystrarna varit och farit och det kommer aldrig mer att bli detsamma här. Det är bara så med oss tre, att när vi en gång har upplevt något alla tre, känns det inte längre likadant att göra samma sak ensam. Jag skrattade tills magen krampade och bara njöt av tillvaron. Chefen hade gett mig ledigt och vi sov alla tre på hostel i Gamla Stan (i en inte alltför bred säng, men så var det ju inte tänkt att vi skulle sova bort "semestern" heller!)

Vi hann med allt vi hade tänkt och mycket mycket mer. Jag visste inte att vi kunde vara så effektiva, det var en positiv överraskning. Det är totalt omöjligt att säga vad som är resans bästa, för båda bidrog de med olika saker. Men att se syster nr 2 försöka flyta i Döda Havet är en klassiker, liksom biluthyrarens min när vi bad honom förklara hur man kör med en automatväxlad Mazda 3 (Paniken lyste i hans ögon och han verkade tycka att det var en sällsynt misslyckad idé att låta kvinnor ta körkort... :)) och syster nummer 3:s min när hon insåg att beduinerna bjöd färre kameler för henne än för syster nummer 2. Surt sa räven...
Tack Emma och Lina för senast! Is definitely airport!!! :D

I dag är det exakt en månad tills jag kommer hem. Jag försöker förbereda mig mentalt, men det är så svårt när vi har 24 graders värme och solsken. Men jag har nog så dryyyft efter familj och vänner nu att det är dags att söka sig hemåt. Allt har sin tid!

Hoppas ni har det bra, att snön håller sig på marken och att ni alla kunde få njuta av en dylik skrattfest som vi hade här i helgen.

Sköt om er!

När livet bara leker...

Shalom vänner!

Åh jag önskar att ni alla hade fått uppleva den dag jag har haft idag. Det har varit en dag fylld av givande upplevelser, både roliga och jobbiga men alla ovärderliga.

Vi satt hela dagen och pratade med en av våra gamlingar om hans liv och upplevelser under andra världskriget i ghettot, hur han överlevde och hur han har levt sitt liv sedan dess. Vi grät tillsammans över delar av hans berättelser och skrattade åt andra. Det är en otrolig gåva att få sitta och prata med någon om det här - det är den största skammen i s.k. modern tid att något sådant överhuvudtaget har fått äga rum, men det kan vi inte längre ändra på. Men vi kan lära oss av det, vi kan lära oss ödmjukhet, medmänsklighet och styrka av dessa människor som har inte bara överlevt mot alla odds utan också levt rika liv efteråt. Jag är glad att påminnas om hur lyckligt lottad jag är som får ha min familj och mina vänner hos mig, som har kläder att sätta på kroppen, mat för dagen och inte behöver "fear for my life" varje sekund av mitt liv. Vad mer kan man egentligen kräva? Vi har mycket att vara tacksamma över!!!

Senare for jag med min chef och en kollega på den mest annorlunda gudstjänst jag någonsin upplevt. Jag tänker inte ens försöka beskriva hur det var, för det går inte, men intressant var det definitivt. Som tack för vårt hårda arbete (som ju verkligen inte känns som jobb, utan mer som ett privilegium) bjöd chefen oss på restaurang efteråt. Vi satt i timtal och diskuterade över god mat och ett glas vin, vi hann med allt från olika trosinriktningar till charterresor och allt däremellan. Och som bakgrund till det hela fanns det vackra Jerusalem. Magiskt! Jag hoppas att ni alla en dag får ta del av den magi som finns i denna stad. Bomber och terrorhot till trots - denna stad lever verkligen! Den stämning som finns här finns ingen annanstans, man kan nästan fysiskt ta på den känsla av samhörighet som finns här. Hela staden sjuder av livslust och tacksamhet. Och det smittar!

Till slut så jag hoppas att alla pappor har haft en fin dag. Jag önskar att jag hade fått vara med min pappa, faffa och moffa idag, men vi tar igen det när jag kommer hem igen. Genom denhär upplevelsen tror jag att jag blir en bättre dotter och barnbarn i framtiden och det är bra investering i sig!

Ha det bra alla och sköt om er!

Vad gör man inte för sina gamlingar.. :)

Shalom!

Vad skulle ni göra om ni hade en halvtimme på er att förbereda en bjudning för 10 personer och er "specialgamling" kom och bad er stryka hans kläder? Den första reaktionen är naturligtvis att säga nej, nu hinner jag helt enkelt inte. Vilket jag gjorde. Då var han tyst en stund, sen tittade han på mig och sa (fritt översatt från Jiddish): "Men Jenni, inte kan du mena att jag ska gå omkring klädd såhär (blå joggingbyxor, gammal skjorta och finskor) medan du står där och är så vacker. Jag vill ju också vara vacker som du!" Jaha... Så vad hände? Naturligtvis strök jag hans kläder och så var vi dagens vackraste par! :D Jag säger er - den mannen kan linda mig kring lillfingret som ingen annan! Men sen bjöd han mig på champagne och ugsnfisk som tack, och vi hade en superrolig kväll när vi satt framför TV:n och mobbade samtliga kandidater till Borgmästar-titeln i Jerusalem. En verkligt fin dag!

Vad händer hemma i Jeppis då? Rapporter mottages med tacksamhet!

Sköt om er!

byråkratiska bråk förgyller världen

Shalom!

Sabbaten är slut och en ny arbetsvecka ligger och väntar. Den förra veckan var ... tja... annorlunda. Det störtregnade tre dagar i sträck och jag trodde jag skulle frysa ihjäl. Och jo, jag vet att ni har snö och minusgrader och att ni på allt sätt har det taskigare än mig, men ändå. Det KÄNDES kallt! :) Idag har dock solen behagat skina igen som aldrig förr och bikinin åkte på igen. Ordningen är återställd! Jag hoppas detta väder skulle hålla i sig något så när tills systrarna kommer, de skulle förtjäna lite solsken!

Min Visa-appointment gick väl sådär... Jag fick mitt visum, men det satt långt inne. Och om igen hade jag den stora äran att konstatera att israeler som inte vill vara hövliga är verkligt otrevliga. Missförstå mig inte, det finns många som är supertrevliga, men de som inte hör till den kategorin är rent ut sagt odrägliga. Men man kan inte gärna börja gräla med en som har makten att bestämma om man får stanna i landet eller inte, så det är bara att svälja sin ilska, le vackert och be om ursäkt även om man är totalt oskyldig till eländet. Det är en fin lektion i ödmjukhet, om inte annat!

Men i gengäld har jag ju "mina" gamlingar som bara blir härligare! Jag hade en maraton-shoppingdag med G i fredags och vi hade så roligt! Han skämmer bort mig totalt och har humor som få, man kan inte annat än bli lite förälskad i hans härliga sätt. Vad jag kommer att sakna dem när jag är hemma igen!

Men dit är det ännu 40+ dagar och systrarna ska hinna ära mig med ett besök, så jag försöker att inte ta ut något i förskott.

Jag hoppas att flytten för mina f.d. kollegor har gått bra, jag tänker på er mitt i kaoset!
Och Daniel - jag ber om ursäkt för min glömska, jag bara utgick från att jag hade berättat om bloggen för dig eftersom jag berättar allt annat! :D Jag är glad att du hittade hit på egen hand!

Sköt om er vänner!

Klibbi - we're on again!

Shalom!

Lina och andra thönthar - jag förlorade den senaste hästtävlingen, men jag har svårt att se hur jag ska kunna gå samma öde till möte den här gången. Härmed förklarar jag hästtävlingen öppnad igen, jag kan helt enkelt inte annat. Titta själva så förstår ni!

Denna groteska skapelse finns på Art Park utanför The Israel Museum. Jag fick oväntat en ledig dag idag och beslöt mig för att vara kulturell. Väl värt mödan, det var riktigt intressant (som de flesta museum ju de facto är bara man ger dem en chans!).

Innan jag avslutar måste jag dock fråga er en sak. Hur länge tror ni att en läkare i Finland skulle få behålla licensen om han tog 20 euro betalt för att med sina egna fingrar känna en på pulsen och sen kalla det för en "medicinsk undersökning". Så går det till här i landet! :) Även om över hälften av vistelsen är över har jag fortfarande bara mitt turistvisum att falla tillbaka på och det går snart ut. På tisdag ska jag därför till Ministry of Interior och få ett voluntärvisum (förhoppningsvis, annars måste jag komma hem redan i mitten på november, men det torde nog gå vägen utan större problem) och till det krävs alltså en dylik "läkarundersökning". Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta när han skrev kvittot...

Nåväl, allt bra i ett allt svalare Jerusalem. Hoppas ni kan säga detsamma!

Sköt om er!

En stad full av upplevelser

Shalom vänner!

Åh, vad mycket som har hunnit hända sen senast! Jag har fått ta del av den ena festligheten härligare än den andra (tack vare min chef - igen en gång!) och livet har varit en enda lång schlager den senaste tiden, för att citera den gode Gardell. Jag lägger upp några bilder från vår egen Lövhyddofest, om bara datorn tillåter. Hade gärna visat er bilder från Israeli Night som jag deltog i i lördags, men det är så frukansvärt dålig kvalitet på dem att jag inte täcks visa dem åt nån... :) Jag var inbjuden i egenskap av israel, vilket gav en massa fördelar: kortare köer, bättre platser, och tillgång till en massa gratisprodukter som jag gärna hade plockat på mig om det inte varit för att de ska transporteras hem sen också...

Den första bilden visar vår egen rabbi, Avraham, när han välsignar brödet när festen börjar. Bild nummer två är från när vi sjunger den israeliska nationalsången och den tredje bilden från vår Sukkah innan gästerna kom. Det såg inte riktigt ut så när de for hem... :) Men en härlig kväll var det och mätta blev vi!

I dag firar vi Simchat Torah, till åminnelse av när Gud gav det judiska folket Lagen (alltså Torahn, GT) i öknen. Det är en riktig glädjefest må ni tro! Jag stod utanför den lokala synagogan och såg på när de firade gudstjänst där inne, det var ungefär så långt ifrån en vanlig gudstjänst hemma som man kan komma. Mycket intressant. Jag kan tyvärr inte visa några bilder från det heller, eftersom man inte får fota under shabbat, men det var också en upplevelse att minnas länge!

Hoppas ni mår bra och inte blir förkylda!

Shalom från ett 28-gradigt Jerusalem! :)

Ännu en ny erfarenhet...

Shalom!

Vet ni hur högt det smäller när en bil exploderar? Det vet nämligen jag! Men var inte oroliga, det var nog ingen bomb, jag tror helt enkelt att den gamla Pököttin gick och fick värmeslag... Taskigt för han som hade parkerat sin bil i närheten - den var till salu, men nu har hela ena sidan smält... Men hyi vad det smällde och small! Det kan jag dock säga, att något effektivare än den israeliska räddningstjänsten kan inte finnas på denna jord - det hann knappt smälla klart så var hela faderullan (alltså brandkår, ambulans, polis och militär, ska det vara så ska det!) på plats för att få bukt med eländet. Imponerande!

Familjen har åkt hem och det är dags att återgå till någon form av rutin igen. Vi hade så roligt!!! Jag har den skönaste familj man kan tänka sig, och jag ser fram emot den dag vi har hela maffian samlad på ett ställe igen. Rutinen lär infinna sig kring onsdag nästa vecka, eftersom Sukkoth tar slut på tisdag. Hittills har jag haft väldigt trevligt under den här högtiden, och det ser inte ut att bli sämre i fortsättningen heller. Bilder från den kommer i nästa inlägg!

Sköt om er och njut av livet och varandra!

Den som väntar på något gott...

Shabbat shalom vänner!

Yom Kippur är över och jag kan med glädje meddela att fastan gick över förväntan! Hur många liter Soda Wasser jag drack låter jag vara osagt, men det gick bra. Och maten smakade ofantligt gott efteråt! :)

Innan Yom Kippur inleddes kom chefen förbi med några vänner från Amerika och vi hade en pre Yom Kippur-fest med glass och snacks och champagne (förstås - det verkar som att precis allt går att fira här i landet...). Mycket trevligt! Det är sannerligen en blessing att inse hur roligt man kan ha med ett gäng 80-åringar, när alla bjuder till och befinner sig på samma våglängd!

Den senaste tiden har jag slitit som ett litet djur för att få allting klart inför våra gästers ankomst, och nu börjar den sista dekorationen vara på plats. Så ikväll ska jag bara ta det lugnt, skypa med min särbo och sova gott, för i natt anländer maffian hemifrån. Mor, far och två stycken småbröder befinner sig just nu någonstans över Finska viken, på väg mot mellanlandningen i Riga. Frukosten står färdigt dukad för dem och jag kan inte säga hur mycket jag ser fram emot deras ankomst. Var man än i världen befinner sig så är familjen alltid familjen och man inser hur viktiga de är då man inte har dem i sin närhet dagligen.

Så ni får igen ursäkta att det blir ett avbrott i bloggandet, det finns en eller två sevärdheter här som jag tänkte visa dem... ;) Jag återkommer med nya bilder, då från Lövhyddohögtiden som lär vara något i särklass.

Under tiden - sköt om er!

Dags att försonas

Shalom vänner!

Detta blir ett kort inlägg för att önska er en trevlig Yom Kippur. Det är den heligaste högtiden av alla judiska högtider, alla som är friska fastar och ägnar sig åt personliga samtal med Gud. Alla TV-kanaler stannar, radion tystnar, tidningspressarna står stilla - hela samhället är totalt stilla. Av denna anledning blir det inget bloggande innan högtiden är över, det passar sig inte att sitta mitt på torget och blogga under den här tiden.

Så ha en trevlig vecka och sköt om er!

en fråga till de kloka ...!!!

Vad äter en sköldpadda som bor i öknen? Vi satt med mina gamlingar och funderade på detta idag, men kom inte fram till något... Vi har provat med äpplen, bröd, kakor, småstenar och kaktusfrukter men inget går åt. Men paddan den lever den bara. Märkligt! :)

Jag hade en sån underbar kväll igår. Chefen bjöd mig och några av överlevanden på musikal - judendomens historia från Abraham fram till Israels självständighet 1948. Helt fantastisk, det gick kalla kårar längs ryggen av musiken. Eftersom chefen känner paret som skrivit musiken satt vi och diskuterade efteråt, verkligen intressant!

Trevlig helg på er, sköt om er!

Prioriteringar, prioriteringar...

Hejsan vänner!

Ursäkta avbrottet, jag har valt att koncentrera mig på min sambo under den korta tid jag fick ha honom här. Nu är han tryggt tillbaka på finsk mark igen efter diverse äventyr i tullen, så nu finns det tid till bloggande igen.

Här i Israel firar vi Rosh Hashana, det judiska nyåret. Det inkluderar inte, som i Finland, raketer och diverse vodkastinna drinkar, däremot äpplen doppade i honung, champagne och en vilja att reda ut sådan som man har på oklart med sina medmänniskor. Jag kunde skriva en roman om högtiden, för det finns så mycket fint med den, men istället tänkte jag försöka få upp några bilder från "i fjol"(det har kommit önskemål om flera bilder, vilket jag kan förstå, men den långsamma uppkoppling jag har här gör det inte alltid möjligt) som inte hunnit med ännu. Jag har sett så mycket nytt och roligt att allt inte får plats, men vi tar ett axplock!

Den första bilden föreställer - TADAM - en kamel! :) Den finns som husdjur på ett beduin-rastställe som är perfekt placerat på väg till Döda Havet och Genesarets sjö bland annat. Det måste vara ett av de mest märkliga djur som finns i denna vår skapelse, men han har alltid sett väldigt nöjd ut med tillvaron när jag har sett honom, så månne det inte finns en mening med att vara kamel också!

Bild nummer två är tagen genom bilfönstret, därav suddigheten. Att sitta på med min chef när hon rattar sin miniCitroen kan nämrast jämföras med känslan när ett flygplan tar upp farten för att lyfta. Trafiken här är verkligen out of control, och än idag förstår jag inte hur Micki och jag klarade av att ratta våra gula Getz två dagar utan så mycket som en skråma... Bebyggelsen på bilden är Jordanien. När man tänker på de korta avstånden läderna emellan inser man hur illa det är att de har så svårt att komma överens. Jag är tacksam för att det för tillfället är lugnt på den fronten!

Den tredje bilden föreställer en av de många check-points som finns längs vägarna. Naturligtvis fastnade vi i en sådan på väg till Galileen. Det var bara att vackert stiga ur bilen och titta på medan de gick igenom varenda millimeter av den, med hund och allt. ALLA väskor, ALLA utrymmen skulle kollas, och vi fick också gå igenom diverse detektorer innan vi kunde fortsätta vår färd. Det är en surrealistisk känsla; dels att sådana ska vara nödvändiga, men också att någon på allvar kan misstänka att man smugglar vapen eller sprängämnen... Men vi ska vara tacksamma för den stränga kontrollen - det räddar många liv!

Så bild 4... Vätskan är Döda Havet. Klumpen som flyter är jag. Jodå, man blir bara vackrare... :) Helt klart den fysiskt mest underbara känsla jag har upplevt här i landet, man vill aldrig stiga upp. Jag rekommenderar alla som har möjlighet att ta ett dopp, men vad ni än gör - smörj in er. Solen tar ordentligt i området!

Den sista bilden är från den ökenvandring vi gjorde upp till Masada ökenfästning. Hade vi vetat hur tungt det skulle bli hade vi nog inte stigit upp klo 02.30 för att ge oss iväg, men så här i efterskott är jag glad att vi gjorde det. Vilken utsikt! Öken så långt ögat når och en hård vind som verkligen piskar sanden i ögonen på en. Men helt klart är också att denna dam ska återuppta motioneringen när hon kommer hem igen! Att göra yoga-övningar på rummet får en inte att flåsa mindre när man ska 2 kilometer rakt uppåt... :) Tilläggas kan att vi tog linbanan ner, det tyckte vi att vi var värda!

Det blev ett långt inlägg denna gång, hoppas ni ursäktar.

Jag önskar er A Very Happy Rosh Hashana och ber att få återkomma!

Sköt om er!

Livet är hårt - vi måste vara hårdare

Shalom!

Det är många som har ifrågasatt hur jag kan lämna trygga Finland för att bosätta mig i terrorattackernas förlovade land. Frågan är berättigad, men som saker och ting utvecklar sig i ovan nämnda trygga land för tillfället så får man ju fundera hur man över huvudtaget ska våga skicka sina barn till skolan i framtiden... Det är bara att konstatera, att sjuka människor finns överallt, det spelar ingen roll var i världen man är bosatt. Man kan inte skydda varken sig själv eller sina nära och kära från hemskheter, det är ingen idealisk värld vi lever i.

Mina tankar går till de soldater som mejades ner av en arab här i Jerusalem i måndags och till familjerna till de elever som sköts till döds i Kauhajoki igår. Mycket sorg överallt för tillfället!

Jag är glad att jag har Micki här, det behövs en liten glädjespridare i mitt liv för tillfället! Hoppas ni alla kan hitta en egen glädjespridare som får er att le mitt i allt elände!

Sköt om er!

Dagens iakttagelser...

Hallåj alla!

Läget? Tänkte visa några bilder från fredagens utflykt till Jordan Valley, Genesarets sjö och Bet She'an men det tyckte inte datorn var någon bra idé så ni får se dem vid ett senare tillfälle.

Här har vi idag haft 32 grader varmt och jag tror jag lider av uttorkning, trots att jag måste ha druckit ungefär 3 liter vatten och fått i mig ungefär samma mängd olja på den sallad jag åt idag. Jag ska säga er att de älskar verkligen olja i det här landet... Ingen bra bantningskur alls!

Jag sitter i "min" park och hoppas att det fort ska bli imorgon så att min särbo och jag får vara sambos igen, om så bara för en vecka. Håll tummarna för att vi får en bra vecka och att vädret håller i sig!

På bussen hem från stan idag kunde jag inte låta bli att titta på en av de unga, ortodoxa männen som stod och väntade på att stiga av på sin hållplats. Om ni inte vet, så kan jag meddela att för samtliga dessa män gäller samma klädkod; svart kippa, vit skjorta och svart eller mörkblå kostym med svarta skor. Inte mycket utrymme för personlighet alltså. Denna unga man hade dock gjort ett helhjärtat försök att "pimpa upp" sin utstyrsel - han hade världens Eminem-häng på sina kostymbyxor. Jag hoppas verkligen att jag inte sårar någon när jag säger detta, men det såg INTE bra ut... Det låg något så oerhört komiskt över kombinationen strikt religiös klädsel och modernt gangsta-häng på byxorna! :) Men han ska ha pluspoäng för gott försök!

Sen måste jag bara tillägga att denna stad måste tillverka världens godaste icecoffee. Nu har jag ju iofs inte smakat alla icecoffee som finns i hela världen, så jag kan ha fel, men på min lista kommer de högst. Ni vet inte vilken njutning det är att sörpla i sig denna isknapriga dryck på en stekhet buss. Det är lycka! :)

Nu ska jag sluta svamla och svara på några e-mail.

Sköt om er och njut av varandra!

en hästjämförelse i all hast

Klibbi, det här är till dig... Jämför med hästen i Åbo - vilken är värre? Jag röstar på denna, den är så otroligt fuuuul!!! Svar önskas! :)

Jag börjar bli redo för helg, vad säger ni? Passar det med lite ledigt?!

Shabbat Shalom!

en liten, minimal rättelse till ett tidigare blogginlägg

Bästa vänner!

Även om jag beundrar er finkänslighet i denna fråga, så tror jag att ni inser, lika väl som jag, att ett kök omöjligt kan ha två vänsterhalvor, som min sambo (tillfälliga särbo) så vänligt påpekade häromdagen. Jag ber om ursäkt för det tillfälliga avbrottet i hjärnfunktionen och meddelar härmed att den HÖGRA halvan är kötthalvan och den VÄNSTRA (den ENDA vänstra halvan :)) är mjölkhalvan. Så ja, då torde den saken vara uppklarad! :D

Jag har haft en fysiskt tung, men mentalt underbar dag idag. Det kommer stunder då man påminns om varför man gjort de val man har gjort och inser att det är värt alla uppoffringar. Då gäller det att njuta och suga på karamellen så länge som möjligt! Vädret är fortsättningsvist varmt och jag har ingenting att klaga på. Hoppas ni kan säga detsamma!!! (ja, inte om vädret då, men att ni i övrigt har det bra!)

Sköt om er!

En omtumlande upplevelse

Shalom alla!

I söndags hade jag en sån där omtumlande upplevelse som blir kvar hos en länge efteråt. Jag hade hela dagen ledigt och beslöt mig för att fara till förintelsemuseet Yad Vashem (andra försöket, och jag kan med glädje konstatera att det gick betydligt bättre den här gången :)). Det är ett enormt komplex, oerhört påkostat och gjort med mycket medkänsla och noggrannhet. Där finns allt som har med den tiden att göra - filmer, foton, brev, föremål, texter osv. Utan problem kan man få hela dan att gå åt, men det går inte att ta till sig allt, det är helt enkelt för mycket information och för mycket känslor. Det var inte bara en människa som grät kan jag tala om. Och det var inget som man behövde skämmas för heller, ingen kan vara oberörd efter att ha tagit del av det! Men till min stora glädje fanns där också mycket som berättade om det goda i människan - om alla de som självuppoffrande hjälpt sina medmänniskor när nöden var som störst. Jag visar här en bild på det träd som Oskar Schindler planterade när Yad Vashem grundades, ett träd till hans ära. Om ni har möjlighet så gör ett besök - det är gratis och det är nyttigt och det är nödvändigt.

Sköt om er och ta hand om varandra!

Gammal man gör så gott han kan...

Shalom!

Av orsaker som vi inte ska gå in på här (tro mig när jag säger att det är för pinsamt) blev det inget museibesök för mig idag. Nytt försök på söndag - man är ju nämligen ledig hela helgen! :) Jag kan dessutom meddela att stora genombrott har skett i tillvaron med de inneboende, jag har hittills den här veckan tydligen gjort mig förtjänt av 3 kramar och 2 kindpussar. Då måste man göra nånting rätt!

Denna gång tänkte jag bjuda på några bilder från ett av mina absoluta favoritställen här i Jerusalem (det finns två, men det andra går inte att beskriva med bara ett eller två foton, det skulle krävas ett helt album). Det tar nästan 1,5 timme med buss att komma dit, men tro mig när jag säger att det är det värt. Det borde vara obligatoriskt för alla som kommer till Jerusalem första gången att besöka Haas promenaden. Underbart! Här kan man sitta i timtal, bara beundra utsikten och filosofiera i lugn och ro. Ett riktigt smultronställe!

Sköt om er alla och shabbat shalom!

En kort uppdatering... Jag ville bara visa en bild från ett av de hus jag "har hand om". Det här är ett typiskt kosher-kök, med den indelning det innebär. Halvan till vänster är mjölk-halvan och halvan till vänster är kött-halvan och de två får ALDRIG blandas. Det är bland det mest förbjudna som finns för riktigt rättrogna, ortodoxa judar. De har skilda diskhanddukar, skilda diskmedel, skilda torkställ - ingenting får komma i kontakt med varandra. Så det innebär extremt mycket tankeverksamhet från min sida för att inte göra något fel - jag kan/vill inte vara ansvarig för att hela köket blir betraktat som orent. Det här är något som man nog måste vara infödd i för att till fullo förstå. I henne sitter det i ryggraden, för mig flyter det på någonstans i främre hjärnhalvan... :) Men hittills har det gått utan större katastrofer, så håll tummarna!

Det var allt för idag, sköt om er!

Vår nya familjemedlem

Shabbat Shalom alla!

Jag måste bara meddela att Ner Yaakov-familjen numera har ytterligare en medlem, nämligen Stumpen. I rättvisans namns ska tilläggas att det väl främst är jag som kallar honom det, men ändock... :)

Stumpen dök upp för en par veckor sen tillsammans med tre ytterst välmående katter. Stumpen hade ingen chans att slåss om maten med de andra och är följdaktligen endast skinn och ben. Däremot är han ytterst tillgiven - han väntar utanför dörren som en hund tills någon kommer ut och alltid när jag rör mig på gården tassar han på kring benen på mig. Det finns mornar när det är mera enerverande än gulligt, men för det mesta är jag glad åt hans sällskap. Det är en väldigt snäll varelse, och eftersom han inte utgör något hot mot vårt första husdjur (sköldpaddan Skalet) får han vara kvar. Men bara han, de andra får släpa sina tjocka lekamen någon annanstans. Chefen har gett mig i uppdrag att se till att Stumpen får mat och vatten, men in får han under inga omständigheter komma. Detta säger sig självt, en främmande vildkatt och gamla människor går ovanligt illa ihop, åtminstone en främmande vildkatt och dessa gamla människor. Problemet är att Stumpen inte är riktigt nöjd med det arrangemanget, så nu har vi påbörjat operation "Skola-Stumpen-till-att-vara-nöjd-med-att-han-får-mat-och-sluta-gnälla-över-att-han-inte-får-komma-in". Om ni undrar hur bra det går så kan jag meddela att på en skala från noll till tio ligger vi på ungefär 0,7. Det tar sig alltså! :)

Men det finns ingen som går upp mot vår Buffy (och Elsa), oroa er inte! :)

Ha en fortsatt trevlig helg och sköt om er!

Denna dagen, ett liv... :)

Hur är läget därborta i det höstvackra fädernelandet?

Jag har haft en utomordentligt bra dag idag, fick ett stort genombrott med en av "mina" gamlingar och det värmde må ni tro! Inte för att jag frös från förut heller, men det är alltid roligt när man märker att man får närmare kontakt och att ens ansträngningar börjar bära frukt. Nu gäller det bara att se till att det hålls så, människan är ju som bekant ombytlig av sig. Gäller också yours truly... :)

Ramadan inleddes i måndags, och polis- och militärpådragen är extra stora för den sakens skull, som en säkerhetsåtgärd. Hittills har allt gått väldigt lugnt till, och de araber jag pratat med har enbart varit nöjda. De ser verkligen fram emot att fasta i en hel månad, dels för att det ingår i deras religion men också för att de mår bra av det. Kunde vara nåt för oss västerländska livsnjutare att tänka på. En hel månad är dock lite att ta i, men jag beundrar dem för deras ihärdighet. Att vara utan mat i den här hettan är inget större problem, men hur de klarar sig utan att dricka övergår mitt förstånd! Men jag önskar dem lycka till!!!

Som grädde på moset skickar jag en vacker bild på undertecknad som Maria tog i Gamla stan i söndags. Så vacker är jag hela dagarna, helt otroligt! ;)

Sköt om er!

Teknikens underbarn

Shalom!

Det där med bilder och bildtexter blev ingen större succé sist (alla som är förvånade kan höra av sig på min israeliska mobil - jag räknar inte med speciellt många samtal... :)) men vi försöker igen.

Det är shabbat i Israel och allting är dött. Stället var jag bor är dock inte det allra mest religiösa, för här kör nog någon bil nu och då, men på det stora hela är det enda man ser någon pensionär som är ute och går med sin hund. På något märkligt sätt är det skönt - man blir själv också avslappnad när man vet att man inte KAN göra någonting, inga bussar går, inga affärer är öppna och allt som krävs av en den här dagen är att vattna trädgården och sedan ta det lugnt. Möjligen släpa sig iväg till kylskåpet för att hämta något att äta nu och då. :D Mänskan behöver nog en sådan dag i veckan!

Här är några bilder från Jerusalem och från Pisgat Zeev där jag bor. Denna gång skippar jag bildtexterna! :)

Sköt om er!

Man får lov att vänja sig vid en annorlunda hygien... :)

Jag har gått på den lokala Shok, alltså marknaden var det är absolut billigast att handla mat, hela dagen. Förvånansvärt nog har jag inte haft några symptom på matförgiftning än, kanske det faktiskt hjälper med mjölksyretabletter... :) Och ni kan tro att det är billigt - helt klart värt en liten magsjuka! Jag SKULLE ju bara köpa frukter, men ni skulle se de bakverk de har här, och till vilka priser. Dagens saldo blev dock bara en liten, liten påse kakor och en stor, stor påse frukter. Man får vara nöjd så länge det hålls i de proportionerna!!! Lite kara-akter måste man ju ha!

Mer om Gamla stan kommer först efter nästa besök. Idag är jag alltför råddig i huvudet för att få något vettigt sagt! :)

Sköt om er!

De ryska kalasen

Kära vänner och familj, låt mig komma med ett råd... Vad ni än gör - gå ALDRIG på två ryska kalas två dagar efter varandra! Aldrig!!! Jag är ett rullande klot, fylld med köttbullar, kåldolmar, chokladkaka, ostkaka, kålsallad, champagne, kaviar och mörkt bröd med vitlöksost. Det blev inte nödvändigtvis ätit i just den ordningen, men i alla fall... :) Men intressant var det, definitivt!

Det har varit en stressig dag, med mycket att ställa till. Men födelsedagsbarnet var nöjd och det var huvudsaken! I morgon är ledig dag, jag ska med Channa till Old City och sondera terrängen lite. Jag ska kolla smycken, köpa många många kilo frukt och kolla in hostels tills sambon och föräldraskapet kommer. Hoppas jag stiger av bussen på rätt ställe... :)

I övrigt är jag nöjd med livet. Mätt och belåten!

Sköt om er!!!

Lite bilder från mitt tillfälliga hem

Den lokala synagogan - är den inte vacker?! Mitt tillfälliga hem

Long time no hear...

Shalom allihopa!

Det visade sig att det blev betydligt svarare an planerat att fa tag pa en Internet anslutning, sa jag ar radd for att mina uppdateringar kommer att bli ganska sporadiska.

Men jag ar framme, jag har brant mig i solen, jag mar bra och har minst sagt fullt upp fran morgon till kvall. I morgon borjar "jobbet" pa riktigt, och det ska val kunna erbjuda ett och annat nytt det oxa. De tva manniskor som jag framst ska ha hand om nu i borjan talar en lustig blandning av jiddish, ryska och nagon form av alderdomlig tyska, sa att saga att jag forstar allt vore inte bara en kraftig overdrift - det vore en direkt logn! :) Men vi kampar pa o det blir battre for varje dag. De ar gamla och ljuvliga pa det satt som bara gamla manniskor kan vara och jag ser mycket fram emot allt vad jag kan lara mig av dem.


Vad galler landet i ovrigt vill jag bara papeka att det omojligt kan finnas nagonstans i varlden en stad var det finns en sadan mangd variation pa folk, pa religion, pa stilar, ja allt ni kan tanka er. Alla ljud, alla synintryck, alla lukter, allt ar nytt och jag ar alldeles virrig i huvudet pa kvallarna (men det kan oxa bero pa varmen - idag var det lite svalare, bara 32... :)). Men man sover battre da!

Nu har jag inte rad med det har langre. I morgon ska jag traska till Zion Square var man far gratis internetanslutning. Vi tackar staten Israel och staden Jerusalem for vanligheten och for att jag far anvanda mina svettigt intjanade shekels pa annat!

Skot om er och Shabbat Shalom!

Jen

Flitig som en myra...

Hej o hå vad det finns att stå i innan man kommer iväg på en enkel liten utlandskommendering! :)

Hela gårdagen sprang jag runt som en galning i stan för att fixa med diverse livsnödvändighetsviktiga ärenden (och jo - det KAN vara ett ord, om man vill!). Det i sig är redan jobbigt, men att sen göra det med halva käften förlamad efter ett besök hos tant tandläkarinna, ja då är rolighetsfaktorn på minus...

Men jag överlevde. I dag har jag pysslat! Roligt, roligt. Snart är projektet klart. Sen vidtar projekt "Packa-allt-du-behöver-för-fyra-månader-i-en-liten-kappsäck-och-se-till-att-hålla-vikten-under-23-kilo". Där ni - där är nåt att bita i! Redan bara shampo och andra hygienartiklar väger ju 10 kilo, minst!

Nu blir det till att försöka smälta moffas snålsoppa genom att ta det verkligt lugnt resten av kvällen. Livet fortsätter ju förhoppningsvis i morgon också!

Sköt om er!

Den goda husmodern... :)

Den (tillfälligt) arbetslösa, men lyckliga fröken har spenderat dagen med att ställa i ordning köket inför avfärden om en vecka. Det går ju helt enkelt inte för sig att lämna frysen ouppredd om man vill att sambon ska hitta något senare!

Röda vinbär är plockade och kokade till saft (tack Söpli för hjälpen!), lingongelen kokar som bäst, köksskåpen är urtorkade och maletköttet väntar på att bli rullade till köttbullar. Man kan njuta även av de mest elementära sysslor, bara man vet VARFÖR man gör dem!!!

Dags att återgå till näringarna, men härmed förklarar jag alltså bloggen öppnad. Vill ni ha mera intressanta nyheter ber jag er återkomma om en dryg vecka eller så, då har miljön, landet ja t o m världsdelen ändrat, så något spännande torde jag väl kunna åstadkomma! :)

Sköt om er!